120 år senare.

Sitter idag och läser dagens bok, det blev ”Snart går vi utan er – brevet till socialdemokratin”. Den bok jag egentligen hade tänkt låna på stadsbiblioteket lyste med sin frånvaro så det fick bli den här istället. Jag hade inte några egentliga förväntningar när jag öppnade boken – och det fanns givetvis en del jamande trams med – men i mångt och mycket var den en positiv förvåning.

Jag har absolut inget tålamod med den sortens negationens politik som endast går ut på att utmåla egna misslyckanden som moderaternas fel eller liknande. Socialdemokratins avvecklande och de ökade klyftorna gick på för fullt under en period då S satt vid regeringsmakten. Sverige är inte heller det enda landet i världen, och en analys som enbart fokuserar på de svenska socialdemokraternas beteende är inte mycket värd. Vänder vi våra blickar utanför gränserna för landet lätt och lagom så ser vi att den socialdemokratiska modellen som sådan är på väg att försvinna överallt, oavsett vilket parti som sitter vid makten. Att här försöka bortförklara en internationell trend med hänvisningar till enstaka nationella partier såsom moderater eller tories är bara patetiskt.

Just därför är det så trevligt att läsa brev och artiklar där moderaterna eller den borgerliga regeringen i princip inte nämns alls. Vi behöver otroligt mycket mer sånt. Hursomhelst: socialdemokraterna har tappat cirka hälften av medlemmarna på 20 år. Det är ju självklart mycket allvarligt, men mer problematiskt ter sig den interna kulturen i SSU som sådan. Den ideologiska debatten förtvinar, organisatoriska strukturer urlakas av outbildning och bristande nyrekrytering, all energi går åt till fokusgrupper, PR och toppstyrda kampanjer samtidigt som politikens innehåll fettsugs bort. Och sekteristisk vänster i all ära, jag lämnar det som en exercis för läsaren att avgöra om detta är ett problem enbart begränsat till SSU som vi andra kan vara malliga över eller om det kanske, bara kanske finns andra ungdomsorganisationer med liknande problem idag.

Vad kommer då att hända med S och SSU? Egentligen inte särskilt mycket. Det stämmer förvisso att hela organisationen idag ruttnar sönder inifrån. Redan nu finns det inte mycket mer kvar än ett yttre skal, en tom hudpåse utan vare sig muskler eller ryggrad i behåll. Att partiet som sådant tömts på sitt innanmäte spelar dock ingen större roll eftersom den parlamentariska politiken som sådan idag är innehålslös. Det är idag ganska vanligt att se regeringen och staten som en sorts allsmäktig Fader, en figur som håller inne på all makt och alla resurser men själviskt eller i uppfostringssyfte håller inne med dem. Fadern är allsmäktig och kan göra vad han vill, bostadsbristen kan byggas bort med statliga medel, arbetslösheten kan bekämpas, studielånen kan höjas, räntan kan sänkas, men det är bara så att Fader vår inte vill dessa saker. Denna politiska uppfattning är nog endast befogad om du försöker organisera dina kamrater på dagis, resten av oss – som i alla fall måste låtsas vara vuxna stora delar av dagen – bör välja en mindre barnslig och mer verklighetsförankrad världsbild.

För er som inte gjort det: läs vad de något äldre socialdemokraterna skrivit från den politiska generation vars medvetande föddes på 60- och 70-talet och som stämplades ut på 2000-talet. Lyssna till det tex. Enn Kokk lägger fram. Dessa gamla socialdemokrater – när de är som bäst – förtjänar en hel del respekt idag, just för att de är villiga att erkänna att dagens politiska förutsättningar är totalt annorlunda. De är villiga att medge att en svensk regering idag inte har på långa vägar lika mycket kontroll över sin egen ekonomi eller politik som den än gång hade när de var unga, och de är också beredda att medge att ansvaret för detta ligger på deras axlar, att de var med och hjälpte till. Om ändå fler människor inom politiken hade den hövligheten!

Politik är inte bara att vilja, såsom uttrycket käckt lyder, det handlar också om att kunna. Och när ett politiskt parti inte längre kan bedriva socialistisk eller ens socialdemokratisk politik (detta har jag skrivit om tidigare och kommer nog att skriva om igen, se dock gärna Leo Panitchs föreläsningar här) så står antingen valet mellan att tacka för 120 händelserika år, nu är det slut, dags att bomma igen, eller så kan man helt enkelt förvandla sig själv till en kampanjapparat. Man kanske inte överlever som en folkrörelse eller en ideologisk företeelse, men man har fortfarande kvar den PR-apparat som kan slussa människor in i riksdagen för en fet månadslön norr om femtio tusen kronor i månaden med en medföljande flott riksdagspension när man väl är färdig. Herregud, vem tackar nej till något sådant, oavsett politiken?

Resten av oss som inte står lika nära köttgrytorna har bara att rycka på axlarna åt skådespelet. Ja, S har inte längre någon folkrörelseförankring att tala om. Samma sak kan sägas om Labour, om PASOK, om dussinet andra europeiska socialdemokratiska organisationer. Sörj dem gärna, men arbetet kvarstår likväl: snart är det dags att torka tårarna och åter kavla upp ärmarna. Vårt arbete är och förblir vad det alltid har varit, oavsett organisation. Jag har absolut inget emot de som idag slåss för att göra SSU mer demokratiskt, de som försöker återinföra radikal politik, de som vill återuppliva folkrörelsen. Det finns tusen strukturella och historiska skäl till att de kommer att misslyckas totalt, men so what? De som inte vill ”växa upp”, de som inte vill acceptera en ofri och ojämlik värld som något naturligt, de som vägrar att gå med på att marknadens rationalitet ska diktera t.om. våra själsliv- dessa människor kommer inte tillåta sig själva att bli fastlåsta av någonting. För dem kommer kampen alltid att fortsätta, oavsett terräng.  För resten så finns ju alltid den eviga kön till köttgrytorna. Låt dem hållas, säger jag. Låt dem stå där och trängas som grisar vid tråget. Vi kan unna dem det, de förtjänar knappast mindre.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s